det som först är outhärdlig smärta och chock blir sen sällsam tomhet och till sist varma minnen...

man tror att man ska gå under, men det gör man inte... och alla som har lämnat en tidigare all smärta man känt bleknar i jämförelse, det går inte att lämna någon mer brutalt än att lämna jordelivet...

jag vill inte vara rädd längre, varför tog du inte med dig min hjärtefegishet när du försvann...