hade glömt

att man bllir såhär trött av att jobba! men det e najs iaf...

så ikväll kommer jag att sova gott antar jag!

I'm back

jag börjar mitt nya jobb på måndag, jag ska jobba med liknande saker som jag gjorde på mitt förra jobb. det känns jättekul verkligen... och jag är glad att jag lyckades njuta lite av att vara "ledig" till slut också... en superhärlig vecka på gotland med familjen och en massa lamm och utflykter i partybussar och till raukarna...

nu är det bara att köra, jag kommer att lära mig en massa nytt och få vara med och påverka och det känns så otroligt roligt... ja det tar väl bara nån vecka sen gnäller jag över att jag har för mycket på jobbet men just nu tänker jag bara njuta och ha den bästa helgen någonsin!

yes!

the island

nu e jag på gotland. och jag tänkte att jag skulle åka till holmhällar idag och ta med mig en bra kamera och hunden sonja och fota lita raukar och lite fåglar och hund och sånt... men det regnar och jag är kall om fötterna.

kanske åker till badhuset ikväll istället med lillesyster. i övrigt har jag upptäckt att lillesysters kläder är i min storlek och att det kan va skönt att va ensam på gården om man har en hund. haha händelserika dagar... jajemensan..

nu ska jag leta reda på ett par strumpor, dra på mig stövlar och gå ut och leka med hunden!

inga skägg och inga getter inom synhåll på flera dagar! hoppas det finns nån som ska parta i helgen för jag har sån lust att dansa!

bara så ni vet

det är oerhört skönt att veta att det finns andra som tror på en i dom stunder då man inte riktigt klarar av att göra det själv! och jag uppskattar det verkligen!

I'm off tomorrow... då ska jag göra massa feelgood grejjer... sådeså!

tänder och sånt

va hos tandhygienisten igår, det va egentligen mest goda nyheter. Jag fick i princip en utskällning förra gången jag var där och hon menade att jag snart skulle få tandlossning om jag inte skärpte mig. För jag hade tydligen inflammation i hela munnen. Desutom så maskeras tydigen inflammationer i munnen av att man snusar (Det va nått med att blodkärlen drar ihop sig av nikotinet)

hursomhelst, allt va mkt bättre nu i munnen förutom att jag ska få dra ut mina två resterande visdomständer... e inte så speciellt överraskad iofs för jag biter mig själv hela tiden... men tandlakaren kom in och sa du kan väl ta bilder och lägga bedövning så tar vi dom nu med en gång.... jag fick lite smått panik... eeeh va? nu? idag?

men sen funderade jag lite och insåg att det är bättre att dra ut en med en gång, för då slipper man detdär med att va nervös innan... egentligen är det alltid helt onödigt att va nervös innan men man är ju det iaf av nån outgrundlig anledning....

men det va nått med rötterna så jag fick vänta till nån gång i maj...

så jag drog hem och hängde med pappan som va på byggmässa i älvsjö och alltså tog sig tid att träffa sin dotter nr 2.

Vi halvsov framför en film och så promenarade vi lite och snackade om massa olika saker... det va najs att träffa pappan

Sen har jag funderat en massa alldeles för mig själv idag...
Jag tänkte att från och med idag så åker jag hem från afganistan perament och jag skrotar ekorrhjulet... så tänkte jag att jag dessutom ska sluta försöka så mkt...

det bottnar egentligen i osäkerhet och känslan av att inte riktigt höra till, att inte riktigt vara en i gänget, en av de som är anförtrodda, en keykeeper typ... fast är inte det mest en känsla som vi skapar själva?

jag känner en man som aldrig har brytt sig om allt sånt, när han pratar om det så önskar jag att jag kunde sluta bry mig också, mest för min egen skull då... för tänk va skönt om det inte betydde något hur jag blir validerad av andra och om jag aldrig skulle tänka att det är synd när inte är inkluderad, om jag skulle vara, känna mig inkluderad och accepterad och duglig även när jag sitter själv i min soffa och tittar alldeles för mycket på teve i 48 timmar... lr när jag inte har träfat ngn på en hel vecka och den enda som har ringt är mamman, och hon ringer för att fråga om jag vet nått om brorsan...

Ni vet när man tänker att "om jag dör nu tar det en eller två veckor innan nån märker det, det tar nog två"

så nu när jag läser igenom det jag skrivit och faktiskt blir lite rädd för mig själv och för att jag låter så otroligt deprimerad så tar jag beslutet att åka hem nästa vecka... för jag känner mig uppenbarligen alldeles för ensam här hemma... och btw så skiter jag i snickarna också...

och idag e allt plötsligt mycket lättare och bättre... och jag har återihittat en vän från förr... underbart!

natt

har problem med detdär som kallas sömn på senaste tiden... så jag ligger och är alldeles klarvaken, fastän jag gick upp halv sex i morse, och funderar på en massa saker. för man orkar bara med en liten lagom dos iransk revolution varje kväll (läser Virvelvind av james Clavell, bra bok btw)

så vad gör jag, jo jag går upp ur sängen, tar med mig gertrud (jag har döpt mitt lammskinn, som kommer från maman och pappans lam dessutom) och sätter mig framför datorn och skriver på min blogg... och jag har redan glömt allt detdär bra som jag hade formulerat i huvudet när jag låg i sängen nyss, och jag har redan börjat frysa..

anyways det jag funderade på så förtvivlat (lr bara lite casual, vet inte riktigt) va ju såklart detdär med att söka jobb. Jag var nämligen på ett "lär dig att bli bättre på att söka jobb" seminarium idag. och jag förstår nu att mina ansökningsbrev är askassa... för jag är skitdålig på att sälja mig själv.

men hur ska det går till, jag som är allergisk mot superlativ och klychor... jag bara undrar...

eller jag som e så bra på att formulera mig (hrm) kanske kommer på ett sätt att va sådär klatchig och intressant i mina brev utan några som helst plattityder fraser som... jag är en lagspelare och liknande

ja hur skall detta sluta? spänningen stiger och jag överväger att fly tillbaka till mina fäders ö än en gång... det beror iofs på att jag inte har nån mat litegranna också...